Better together

Jag är så jävla glad. Det känns som om jag spricker snart. Kan man ens vara såhär lycklig?! I över 3 månader har jag haft fjärilar i magen och varit glad varje dag, även fast jag har varit dödligt trött vissa dagar. Även fast jag lyssnar på sorgliga låtar så lyckas jag alltid, utan att jag tänker på det, få ett leende på läpparna när jag tänker på dig. Du är så grymt gullig mot dig.
Många har sagt till mig att vi två är urgulliga tillsammans. Och det gör allt ännu bättre. Som en tjej i min klass berättade för mig idag:
- När jag gick ner i kafeterian så stod du och Erik där och pussades och var jättegulliga. Sedan gick jag ut. När jag kom tillbaka (10 min senare) så stod ni fortfarande kvar och höll om varandra! Sedan gick jag upp för att hämta mina böcker, och när jag kom tillbaka till kafeterian stod ni fortfarande kvar!! Och då hade ni stått så i typ en halvtimme!! :D Ni är verkligen hur gulliga som helst tillsammans!
Haha. :D

När jag ser dig i skolan är det som om någon sätter på en strålkastare och riktar den mot dig. Jag blir helt varm i hela kroppen av att bara veta att du är i samma byggnad som mig när jag inte är med dig i skolan.
Jag älskar att vara med dig, att kyssa dig, att få hålla om dig och att få bli omfamnad av dig. Dina snygga muskliga armar är som ett skydd - ett skydd där inget ont kan skada mig på något sätt. Att höra dig säga hur mycket jag betyder för dig får mig att smälta. Det känns nästan som om mina ben blir helt svaga och att mitt hjärta slår hårdare.
När jag inte är med dig och är ensam, så blir jag uttråkad på bara några minuter. När jag säger hejdå till dig, om vi har varit hos dig eller mig, så saknar jag dig så fort jag inte ser ditt ansikte längre. När du håller om mig och säger att du älskar mig, så känner jag mig som den lyckligaste tjejen i hela världen.
Som sagt, kan man ens vara såhär lycklig?
Jag älskar också att jag verkligen kan vara mig själv med dig. Jag kan vara flummig, ledsen, stressad, arg, glad eller bara allmänt konstig. Och ändå står du ut med mig. Haha, men när jag får mina extrema flummattacker får du faktiskt säga till om du tycker det blir för mycket, som t.ex. idag i slussen eller när vi gick hem till dig och jag skrattade så mycket så jag inte kunde andas :D
Du är en riktigt bra kille, Erik. Jag har sagt det, och kommer att fortsätta säga det enda tills du får nog.
Jag älskar dig!

.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0