Tjohej

Jag kände din trygghet genom andra sidan av telefonen.
Dina starka ord blev så mjuka. Jag blev lugn.
Även fast du inte sa det i raka ord, så hörde jag någonstans att
"Det kommer att ordna sig, men det kan ta en stund".
Men bara det blir bra, så är det lugnt för mig.
Jag orkar inte pressen.
Jag orkar ingenting om det inte löser sig.
För här hör jag hemma, och ifall det inte blir bättre,
så hör jag inte hemma här längre.
Då hör jag inte hemma någonstans.
Jag blir bortglömd.
Försvunnen i den här världen.
Men dina ord lugnade mig.
Jag vet att du är arg, men jag tror att du förstår att jag ångrar mig.

.