Tjohej

Tänk att så mycket kan hända på så lite tid. Jag sitter här i mitt rum och håller det i handen. Det var igår som det hände. Så stort. Men det känns inte så stort. Det känns som om det inte är jag som sitter här på stolen, med det i min hand. Det känns så overkligt. Det är ju bara sånt som händer i film. Inte mig. Inte jag. Sofia.
Men jo. Nu är det jag. Nu har det hänt mig. Det som jag aldrig trodde skulle hända.
Men jo. Det skulle visst det.
Så lite tid, och så snabbt det gick. Poff! Så fick vi panik.