Ett band, en besvikelse

För stor längtan. För stor kärlek. Ett stark band mellan oss. Men ibland känns det bara som om det är jag som känner det starka bandet. För du drar dig undan på något sätt. Och det gör mig orolig. Eftersom bandet alltid känns lika stark för mig. Därför vill jag påminna. Men jag orkar inte göra det längre. För jag har gjort det så många gånger nu. Så nu får det bli som det blir. Och ifall du fortsätter vet jag inte riktigt vad som händer.


.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0