Stay with me in the rain

Romme resan var så sjukt rolig. Bästa någonsin. Jag och Melinda. Och alla killar förstås. Man blir ju helt galen. Sådär barnsligt lycklig. Man vill bara skrika, precis som jag och Melinda gjorde i backarna. Vi skrek. Allt vad vi hade. Så vi fick ont i halsen. Det var så skönt. Att skrika känslor.

Det var första gången jag åkte skidor med Melinda, men det kändes inte så. Vi känner varandra så bra. Så det kändes som om... Som om vi redan har gjort allt med varandra. Som om.. Vi alltid har varit tillsammans. Den känslan känner jag.
Jag var så lycklig där. På bussen, i backarna, i liften. Allt kändes så jävla bra. Sam var ju där, såklart. Sötaste killen i världen. Bästa killen också.
Känslor som försvunnit ett tag, kom tillbaka när vi satt på bussen påväg hem. Känslor som jag nästan hade helt tappat hoppet om att få känna igen. Glada känslor. Lyckliga känslor. Jag låg utsträckt över dig, och du höll om mig. Jag ville att det aldrig skulle ta slut. Den där underbara dagen.

.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0