Tjohej

Frihet. Inga bekymmer. Inga lögner. Ingenting av det onda. Det vore väl skönt, eller hur? Men man kan faktiskt inte sitta och dagdrömma och tro att allt ska gå i uppfyllelse. Det går bara inte. Även fast man gör det, så vet alla, långt inom sig själv, att det aldrig kommer bli så som man önskar. Alla vet det. Det var väl antagligen något som gud bestämde eller vem det nu är som sitter där uppe och skrattar åt oss. Någon som ville att jordklotet inte skulle ha bara massor av lyckliga människor som springer runt. Patetiskt enligt mig. Dumt. Alla dagdrömmer. Alla tänker på dom mest konstiga sakerna, och dom vet att det bara är tankar. Det kan inte bli verklighet. Hur mycket man än önskar. Så blir det aldrig som man vill. I alla fall inte för mig.