Tjohej

Ibland önskar jag mer än allt annat att man kunde gå tillbaka. Tillbaka till tiden för ett år sedan, då allt var precis som det ska vara. Under det här året så har det hänt så sjukt mycket saker, saker som aldrig går att ändra på. Som man heller aldrig kommer kunna ta bort. Varför blir det aldrig precis som man vill? Även om det inte går att ta tillbaka allt som har hänt, så vill jag att det ska bli precis som förut. Då det bara var du och jag. Lyckliga. Utan några problem gick vi hand i hand. Men vårat grepp blir lösare. Orkar vi ta tag igen, ett nytt grepp? Eller kommer vårat grepp att långsamt försvinna, som om det aldrig har funnits? Hjälp mig nu. Hjälp mig att få tag i din hand. Och lova att aldrig släppa mig igen. Jag behöver dig. Du är bäst.