Tjohej

Ibland önskar jag mer än allt annat att man kunde gå tillbaka. Tillbaka till tiden för ett år sedan, då allt var precis som det ska vara. Under det här året så har det hänt så sjukt mycket saker, saker som aldrig går att ändra på. Som man heller aldrig kommer kunna ta bort. Varför blir det aldrig precis som man vill? Även om det inte går att ta tillbaka allt som har hänt, så vill jag att det ska bli precis som förut. Då det bara var du och jag. Lyckliga. Utan några problem gick vi hand i hand. Men vårat grepp blir lösare. Orkar vi ta tag igen, ett nytt grepp? Eller kommer vårat grepp att långsamt försvinna, som om det aldrig har funnits? Hjälp mig nu. Hjälp mig att få tag i din hand. Och lova att aldrig släppa mig igen. Jag behöver dig. Du är bäst.

Varför ska man vara perfekt? Inte ha något fel på sig och ha det där lilla extra? Tänk om alla skulle vara helt perfekta? Undra hur allt skulle se ut då? Om alla hade det där lilla extra, så skulle det ju inte vara något speciellt, eftersom alla redan skulle ha det. Varför ska man ens ha något extra? Vänner gillar ju en ändå?
Egentligen behöver man ju inte vara perfekt, eftersom varenda människa redan är unik, på sitt sätt. När man väl tänker efter så är det onödigt att vara perfekt, så varför är det de som alla strävar efter?
Jag har alltid massor av frågor, men oftast inga svar.

Att det är så många som undrar varför man finns, är rätt så konstigt. Allt det där med gud, ska man tro på det?
Varför ska man tveka?
Att man ens lever borde alla tycka är helt underbart. På nått sätt så borde det ju vara något speciellt med att just en själv lever. Varför tänka på allt negativt? När det egentligen är positivt att man finns.

Hej alla, det här är min blogg. Min blogg där jag kommer skriva ner alla mina tankar. Jag har aldrig gjort sånt här förut, så nu ska vi se hur det blir. Hoppas att ni njuter av all läsning som jag kommer att ge er.
Ha det bra så länge,